Säg är det konstigt..

..att man längtar bort ibland….ganska ofta just denna vinter?

Den här vintern som har hållit oss i ett järngrepp rätt länge nu har för mig  känts som rena rama öknen, rätt så olidlig faktiskt. 

Den glädje som jag brukar känna vid snöfall och att snön inte försvinner så fort den når marken har totalt försvunnit.

-Nu får den gärna ta slut!

Snart, mycket snart drar vi iväg på vår retreatresa och ökenvandring. En ökenvandring på riktigt i Sinaiberget, som känns helt fantastiskt underbar! Precis i rätt tid och vi får sol!! och upplevelser.

Våra ryggsäckar ligger färdiga att fyllas med atiraljer och grejer för två veckor då vi kommer att tillbringa dagarna på vandring och nätterna i beduinläger. Det kommer att bli packade till bristningsgränsen, men de får väga högst 20 kg var!? Hur det ska gå till förstår jag just nu inte alls…

När vi sen återvänder till Sverige önskar jag mig två saker riktigt mycket

* att träffa våra barn och barnbarnet över en god bit mat 

* att  vårsolen lyser så att snön smälter bort

Jag önskar också att jag kommer igång ordentligt med träningen och skrivandet här på bloggen igen. Tiden från det att jag började jobba fulltid har gjort att den fria tiden så gott som helt gått åt till återhämtning. Så har det fått vara, men det är strax dax för ett myrsteg till. Dagtiden/jobbtiden fungerar hur bra som helst! Det glädjer jag mig åt.

Solen återvänder och

jag vågar knappt tro att det är sant.

I morse när jag kom till jobbet så var jag tvungen att stanna upp en stund innan jag gick in.

Solen lös så vackert över viken nedanför min arbetsplats. Träden och marken gnistrade av frost och snö.

Och himlen den var klarblå,

så vackert att jag blev alldeles tårögd och knappt kunde röra mig därifrån…

Sköna sommardagar…

.. med sol och värme och sköna grillstunder  i trädgården känns väldigt lååångt borta just nu.

Matbordet har en duk av snö som är rätt vacker…men…nu räcker det!

Bara för att jag och så många andra har bönat och bett år ut och år in att vi ska få en vit vinter. Så menade nog ingen av oss en vinter med så här gigantiskt mycket snö.

Ska det  aldrig ta slut?

Hoppet står till att –det nog borde innebära en varm sommar….please!

Enjoy!

Elaine Paige & Susan Boyle

Om att vandra..

..i öknen och under tystnad har några i min närhet ställt frågor om.

Jag vet inte vilket som förvånar eller ger mest huvudbry? Att vi ska vandra i en öken eller att vi gör vandringen under tystnad?

Men idag läste jag dessa ord,

"Learn to get in touch with the silence within yourself and know that everything in life has a purpose." Elisabeth Kübler-Ross

Och tänker vidare -mmm det är just tystnaden som gör att jag hör vad jag själv tänker och och går djupare in i mig. Och det är det som jag just nu längtar efter som allra mest. Det är också där jag hittar det som är jag och det som jag brinner för.

-Min egen låga.

Och värmen och solen är också gôtt såklart!

Äntligen fredag..

..å fredags tempot inträder. Det är skönt!

Julie med mor kommer på besök och vi ska göra något gott till middag och mysa ihop.

 

Jag håller på att gå in mina vandrarkängor, det är tungt att gå med dem inomhus. Så jag tror att jag efter middag sätter benen högt.  Men jag måste gå in dom för jag är rädd att jag kommer att få skavsår annars. Nu är det bara tre veckor kvar innan vår ökenvandring börjar.

Innan jag lägger benen högt är det nog bäst att korka upp champagnen. S har fått en topp lägenhet! Hyresrätt och allt. På en plats som hon knappt vågat drömma om. Det är stort!

Ha en fin helg!

Finfrämmande

Vårt lilla söta barnbarn är på besök.

Hon tog ut lite komptid från sin förskola idag för att vara med morfar och bara vara. Dom två har njutit ute i solen idag.

Hon är en liten bestämd dam som lägger sig raklång på golvet om det inte blir som hon vill. När jag kom från jobbet idag och såklart ville krama om lillhjärtat, så rynkade hon ihop sina ögonbryn och tittade på mig med en blick som uttryckte –Och vem är du??  –Känner vi två varandra??

Jag blir full i skratt! Tänk att bara vara strax över året och ha en så stark integritet. Det är bra!

Just nu sitter hon och ser en fransk barnfilm. Hon lever sig in i filmen ett ögonblick, sen vill hon titta i en bok. Det som slår mig då är att vårt lilla barnbarn redan nu kan något som vi inte kan…franska! Det är stort!