..att man längtar bort ibland….ganska ofta just denna vinter?
Den här vintern som har hållit oss i ett järngrepp rätt länge nu har för mig känts som rena rama öknen, rätt så olidlig faktiskt.
Den glädje som jag brukar känna vid snöfall och att snön inte försvinner så fort den når marken har totalt försvunnit.
-Nu får den gärna ta slut! 
Snart, mycket snart drar vi iväg på vår retreatresa och ökenvandring. En ökenvandring på riktigt i Sinaiberget, som känns helt fantastiskt underbar! Precis i rätt tid och vi får sol!! och upplevelser.
Våra ryggsäckar ligger färdiga att fyllas med atiraljer och grejer för två veckor då vi kommer att tillbringa dagarna på vandring och nätterna i beduinläger. Det kommer att bli packade till bristningsgränsen, men de får väga högst 20 kg var!? Hur det ska gå till förstår jag just nu inte alls…
När vi sen återvänder till Sverige önskar jag mig två saker riktigt mycket
* att träffa våra barn och barnbarnet över en god bit mat
* att vårsolen lyser så att snön smälter bort
Jag önskar också att jag kommer igång ordentligt med träningen och skrivandet här på bloggen igen. Tiden från det att jag började jobba fulltid har gjort att den fria tiden så gott som helt gått åt till återhämtning. Så har det fått vara, men det är strax dax för ett myrsteg till. Dagtiden/jobbtiden fungerar hur bra som helst! Det glädjer jag mig åt.
