Öppnar fönstret mot våren i Det stora i det lilla, jo jag tror att den är påväg även om det snöade igår och det fortfarande känns rätt burrigt ute. Jag vaknade för en stund sedan till en koltrasts vackra sång. Det bådar gott!
Kanske kommer jag att skriva lite kort här då och då. För att det behövs en lugn och stilla vrå. Vi får se :).
Välkommen dit gott folk!
..att man längtar bort ibland….ganska ofta just denna vinter?
Den här vintern som har hållit oss i ett järngrepp rätt länge nu har för mig känts som rena rama öknen, rätt så olidlig faktiskt.
Den glädje som jag brukar känna vid snöfall och att snön inte försvinner så fort den når marken har totalt försvunnit.
-Nu får den gärna ta slut! 
Snart, mycket snart drar vi iväg på vår retreatresa och ökenvandring. En ökenvandring på riktigt i Sinaiberget, som känns helt fantastiskt underbar! Precis i rätt tid och vi får sol!! och upplevelser.
Våra ryggsäckar ligger färdiga att fyllas med atiraljer och grejer för två veckor då vi kommer att tillbringa dagarna på vandring och nätterna i beduinläger. Det kommer att bli packade till bristningsgränsen, men de får väga högst 20 kg var!? Hur det ska gå till förstår jag just nu inte alls…
När vi sen återvänder till Sverige önskar jag mig två saker riktigt mycket
* att träffa våra barn och barnbarnet över en god bit mat
* att vårsolen lyser så att snön smälter bort
Jag önskar också att jag kommer igång ordentligt med träningen och skrivandet här på bloggen igen. Tiden från det att jag började jobba fulltid har gjort att den fria tiden så gott som helt gått åt till återhämtning. Så har det fått vara, men det är strax dax för ett myrsteg till. Dagtiden/jobbtiden fungerar hur bra som helst! Det glädjer jag mig åt.
jag vågar knappt tro att det är sant.
I morse när jag kom till jobbet så var jag tvungen att stanna upp en stund innan jag gick in.
Solen lös så vackert över viken nedanför min arbetsplats. Träden och marken gnistrade av frost och snö.
Och himlen den var klarblå,
så vackert att jag blev alldeles tårögd och knappt kunde röra mig därifrån…
.. med sol och värme och sköna grillstunder i trädgården känns väldigt lååångt borta just nu.
Matbordet har en duk av snö som är rätt vacker…men…nu räcker det!
Bara för att jag och så många andra har bönat och bett år ut och år in att vi ska få en vit vinter. Så menade nog ingen av oss en vinter med så här gigantiskt mycket snö.
Ska det aldrig ta slut?
Hoppet står till att –det nog borde innebära en varm sommar….please!
..i öknen och under tystnad har några i min närhet ställt frågor om.
Jag vet inte vilket som förvånar eller ger mest huvudbry? Att vi ska vandra i en öken eller att vi gör vandringen under tystnad?
Men idag läste jag dessa ord,
"Learn to get in touch with the silence within yourself and know that everything in life has a purpose." Elisabeth Kübler-Ross
Och tänker vidare -mmm det är just tystnaden som gör att jag hör vad jag själv tänker och och går djupare in i mig. Och det är det som jag just nu längtar efter som allra mest. Det är också där jag hittar det som är jag och det som jag brinner för.
-Min egen låga.
Och värmen och solen är också gôtt såklart!
..å fredags tempot inträder. Det är skönt! 
Julie med mor kommer på besök och vi ska göra något gott till middag och mysa ihop.
Jag håller på att gå in mina vandrarkängor, det är tungt att gå med dem inomhus. Så jag tror att jag efter middag sätter benen högt. Men jag måste gå in dom för jag är rädd att jag kommer att få skavsår annars. Nu är det bara tre veckor kvar innan vår ökenvandring börjar.
Innan jag lägger benen högt är det nog bäst att korka upp champagnen. S har fått en topp lägenhet! Hyresrätt och allt. På en plats som hon knappt vågat drömma om. Det är stort!
Ha en fin helg!
